Även denna veckan satt jag bänkad framför "Söndagsparty" med Filip och Fredrik. Jag kom på mig själv att gömma mig bakom filten när Thosten Flinck pratade med Kevin Bacon. Han sluddrade med hemskt dålig engelska, i vissa fall svengelska. Jag skämdes något fruktansvärt för hur han pratade och betedde sig. Hur kan det vara så att man skäms för en annan människa som man inte ens känner? Man sitter där tryggt framför TV:n och har inget alls att göra med hur han eller hon man ser beter sig, ändå skäms man. För vems bekostnad skäms man egentligen?
Idag skämdes jag nog både för Thorsten och Kevin, men även för Filip och Fredrik tror jag. Varför egentligen? Och växer man någonsin ifrån detta? Kanske ligger detta i svenskens natur? Vi är ju trots ganska resarverade och "uptight".
Ja, det är väl dagens stora fråga.