Har sovit asdåligt inatt. Jag har vaknat flera gånger eftersom jag hade sådan fruktansvärd migrän. Jag drömde till och med att jag var i New York, men hade migrän så att jag kunde inte göra något när jag var där.
Kl 6 i morse fick jag nog och var tvungen att gå upp och ta 2 treo. Hade svårt att ta mig upp och fick blunda hela vägen ner till köket och upp igen till sovrummet. Jag hann inte mer än dricka upp min treo och lägga mig förrän jag var tvungen att gå upp och kräka.
Galet, så illa har det aldrig varit så att jag har behövt kräka. Men nu är kl typ 12.30 och jag mår relativt bra. Yr såklart och konstig i huvudet som man alltid är efter migrän. Men så himla skönt, trodde jag skulle behöva ligga i sängen med skiten hela dagen.
Nu ska jag gå ut en runda i skogen och njuta av solen. Det finns inget bättre än att gå en runda i skogen när man är ute hos mamma och pappa.


Puss puss på er alla mina vänner!

Som sagt var jag mycket spänd över hur denna filmen skulle vara.


Jag måste nog säga att jag är lite splittrad.
Samtidigt som jag tyckte att den 2 timmar och 32 minuter långa filmen var för lång, tyckte jag också att den var för kort.
Eftersom jag läst boken, förstod jag ju allt. Men är lite osäker på hur de som inte läst boken uppfattade filmen. Jag tyckte att ganska många viktiga detaljer saknades. Det kändes som man hoppade mellan en del saker lite för snabbt.
Min pappa är ju ingen stor filmfantast över huvudtaget så man kanske inte kan räkna honom, men han hade svårt att hänga med.


En positiv sak är att man får mer ansikte på hela Vanger-familjen. Dom hade jag lite svårt att sära på i boken.
Noomi Rapace gör ett strålande jobb som Lisbeth Salander enligt mig och hon har verkligen tolkat rollen perfekt.
Mikael Nyqvist tyckte jag däremot var lite för mesig och lite för lite "kvinnokarl".


En viktig sak i boken är Mikael Blomqvists förhållande med Erika Berger, vilket dom helt har slopat i filmen.
Likadant att han har sex med Cecilia Vanger.
Peter Andersson, som man ofta ser i "bad guys" -roller, gjorde en bra tolkning av Lisbeths grisiga förmyndare Nils Bjurman. Jag tyckte att våldtäcks scenerna var jobbiga att läsa om och ännu värre att se på i filmen. Men man hörde en lättnad och några skadeglädjeskratt från biopubliken när Lisbeth sedan tog ut sin hämnd.

En spännande film, helt klart sevärd.

Jag har bokat biljetter till premiären av filmen "Män som hatar kvinnor" ikväll. Är väldigt spänd och lite exhalterad faktiskt.
Jag tillhör en av dom som älskar Stieg Larssons triologi, där man bland annat följer Lisbeth Salander och Mikael Blomqvist.
Jag har sett trailern och är redan lite besviken på hur Mikael Blomkvist ser ut, men det är väl så när man är inne i det och har sin egen bild i huvudet. Tror att jag efter 2,5 h i biosalen att kommer ha ändrat den bilden.


Jag har hört att filmen fått bra recensioner, så tror alldeles säkert att jag kommer tycka den är bra. Men det återstår ju och se om 45 minuter när filmen startar.
Ciao!

Jessica (min syster) ringde mig vid typ 06.30 idag, när jag var sådär lagom trött. Minna mådde illa och var tvungen att vara hemma från skolan, så jag ställde upp som barnvakt.

Hade faktiskt jätteroligt idag. Vi 10-tiden när hon började känna sig lite bättre tog vi en omgång monopol och sedan började vi göra armband. Minna hade faktiskt ganska bra idéer och vi fick ihop 6 st armband ändå.
Ska försöka lägga ut bilder på dom imorgon.

Nu ska jag sova. Ciao och sov gott!

Jag fick mina underbara skor idag. Tyvärr var deras storlek 38 mer en storlek 41. Jättekul! Så jag mejlade företaget i USA, men tyvärr kunde man inte byta när man bor utanför USA.


Toppen... 500 spänn fattigare och inga skor. Jag blir så trött!

Egentligen vill jag inte lyssna på den förrän det släpps den 2 mars, så att man får den där rätta känslan. Ni vet när man går till skivbutiken, köper det efterlängtade albumet, kommer hem, sätter i skivan, bläddrar i foldern och bara njuter. Man vill lyssna igenom låtarna, från början till slut, samtidigt som man vill skippa och bara lyssna en halv minut på var låt. Knäpp känsla. Men det var länge sedan jag köpte ett sådant efterlängtat album nu.
Nedladdning förstör det fina i det.

Vilket fall som helst tog jag en snabblyssning ikväll och jag älskar det.

Läste att Michael Jackson planerar att göra comeback i sommar. Gammalt Michael Jackson fan som jag är blev jag ju såklart överlycklig.
Verkar dock som han ska göra 30 koncerter, i London endast dessutom. Konstigt val! Att en biljett går på si sådär 6000 kr känns också lite orimligt med tanke på att han praktiskt taget håller på att falla sönder. Är det någon som egentligen vet att han kan dansa nu för tiden?

Lite synd iallafall, jag älskar ju trots allt fortfarande hans musik.

Jag och mamma bestämde oss för att åka till Väla idag. Kolla in bokrean. Men det var tyvärr lite av en besvikelse, och ingen av böckerna jag hade skrivit upp fanns.

Självklart så hittade jag ju lite annat som vanligt. Jag fyndade en jättesöt jacka från JC för 200 kr. Nedsängt från 899 kr, inte dåligt.
Också införskaffade jag ju mig självklart lite mer band och berlocker från panduro. Fan vad det är dyrt. Fick typ 6 små saker i en liten påse för över 300 kr. Galet!

Det går framåt sakta men säkert i min armbandsproduktion. Detta två är mina senaste kreationer. Enkla, men mycket snyggt när man har flera stycken.



Och idag ska jag till väla, då ska jag passa på att köpa lite till material på panduro.

Det fick bli en heldag på stan innan vi åkte hem i måndags. Och för mig som inte har några pengar var det mest självplågeri. Med ens jag kom in på Mango kände jag att jag var tvungen att gå ut. Jag visste att jag inte kunde köpa något...and it sucks!
Jag älskar Stockholm och för mig som bor på landet och kollar modenyheter på nätet varje dag, är det som att komma till Mecka. Här finns allt jag mest sett på bild. Det är verkligen så jäkla mycket svårare att hitta det man söker i en liten stad. I Stockholm har dom allt.
Men jag vet faktiskt inte om jag hade klarat av att bo där...eftersom jag tror det hade ruinerat mig. Det går ju inte låta bli att shoppa, man blir ju så glad.

Kände mig nästan knäsvag när jag kom in på Topshop. Jag säger bara: Welcome to shoeheaven!



Jag lyckades ta mig hem med bara ett par örhänge, en ring och ett par strumpbyxor i min shoppingbag. Hade i och för sig inte kunnat göra annat med tanke på att jag har drygt 10 kr på kontot när jag åkte hem.

Som toppen på moset upptäckte vi när vi kom hem att det hade varit inbrott i bilen. Inget mer än GPS:en var snott, men så jäkla tråkigt bara.

07.58 satte vi oss på tåget på väg till Sthlm. Jag, Peter, Emma och Annie. Vi kom fram och checkade in i vår pytte hytt som vi bokat på en båt nere vid Slussen.
Det blev en lugn dag med fika och strosa i butiker. Och lite förfest med öl i hytten såklart. Vi hade planerat att käka middag vid globen, men det hade ju alla andra också tydligen planerat, så vi hamnade till slut på McDonalds.



Hade helt ok platser ändå faktiskt, såg väldigt bra. Önskar dock man hade stått nere bland ståpubliken. Både jag och Emma blev hela galna och ville bara hoppa och dansa. Publiken runt omkring var dock jävligt tråkiga. Det var knappt någon kunde klappa med. Ställde man sig upp fick man knackningar på ryggen av någon surpick bakom som inte kunde se.

Hallå....det är ju en rock koncert!! Det var ju fan mer ös bland sittpubliken under Celine Dions koncert.



Så jävla bra koncert iallafall...nästan så att man skulle köpa en ståplats till Ullevi i sommar.

Tidigt imorgon bär det av till Stockholm. Vi ska nämligen se AC/DC på deras "Black Ice World Tour". En vän fick mig att börja lyssna på dom, tror det var när jag gick i 9:an.
Äntligen, typ 6 år senare, kommer dom till Sverige och det ska bli så jävla skoj. Fick i och för sig as kassa biljetter...men what the heck!

Då var kameran sönder igen. Råkade tappa den i golvet, vilket känns lite typiskt mig. Blir så trött! Detta är andra gången jag förstör kameran. Sist fick jag köpa en ny likadan eftersom jag bara haft den någon månad. Nu får jag nog satsa på en helt nu. Ett tydligt slagmärke syns och därför får jag ju inte ut något på garantin. Typiskt!

Så här ser det ut när jag tar med kameran nu. Cool effekt, men funkar tyvärr inte i längden.
 

Idag tvingade min kära systerdotter med mig ut att åka skridskor. De tvar flera år sedan sist.
Men det är ju så mysigt. Vi gjorde lite varm chokladmjölk och hade med oss i thermos och lite kanelbullar.
Snacka om att man blir helt slut efter en sådan dag.
Det gjorde ju inte det lättare att man ska cykla hela vägen hem i uppförsbacka när vägen är täckt av snö och is.
Men det var skoj!

Ikväll åker jag till Halmstad och hälsar på Tina. Ska bli skit skoj, för det var as länge sedan vi hängde sist. För några år sedan satt vi ju pratiskt taget ihop=) Vi åt tillsammans, sov tillsammans, ja gjorde nästan allt tillsammans. Nu i efterhand har mamma berättat att hon var lite orolig att vi faktiskt var mer än vänner... haha.